Well, det var inte riktigt en sådan här syn som mötte mig när jag klev av tåget i Mantorp imorse. Det var istället en vanlig kvinna i 45-årsåldern som i klänning gick mot tåget, samtidigt som hon växlade några ord med en man med nervevad ruta i en bil bredvid. Jag hörde inte vad de sa, förutom en mening som mannen ropade på bred östgötska till kvinnan precis när jag passerade dem, och de var på väg att skiljas åt: "Ja ällska däj!"

Kärleken är lika vacker i alla dess former. Jag log, och valde att gå den lilla grönskande stigen längs med stora vägen, och tänkte på mina föräldrar.



Hittad på http://kissingmatters.com/even-in-uniform-kissing-matters/