En bortavaro, en reva i det fria tänkandets portal mot omvärlden, ett närvarande ointresse för det som intresserar, som tynger fast är så lätt som ingenting annat någonsin, och som med sitt ickevarande bidrar till ett annat sorts tänkande, en mitt i livet-fantasi som är lika verklig som snöflingorna som snöar in bakom mina glasögon.

Med andra ord; jag har under en period inte känt mig särskilt inspirerad till att blogga.