Vad skådar mitt norra öga?

Nu har inte jag sett ett skvatt av årets femtielva etapper av Schlagerfestivalen och inte läst om den heller, utan knäppte på ljudet på TV:n ca 21:37 ikväll. Men har det inte gått lite väl långt om Måns Zelmerlöw kan vinna hela svenska Melodifestivalen?! Eller om han vinner. Och vad har hänt med juryrösterna från landets olika städer? Personerna som presenterar dem har ersatts av så kallade komiker som säger fel i direktsändning... "Oj, hoppsan, förlåt, 10 poäng till låt nummer ETT ska det ju vara, inte elva!" Ursäkta mig for giving your hopes up, men jag är bara en liten skojig svensk komiker så ingen tar mig på allvar ändå.

Nu måste jag hitta en kvällsöppen mack, för Påskmusten jag sparat tills ikväll är tydligen uppdrucken. "Oj hoppsan, jag trodde inte du ville ha den eftersom den inte var uppdrucken." Nej, personligen har jag ganska svårt för att dricka upp en och en halv liter läsk i ett svep, därför förvarade jag den i kylskåpet tills nästa kväll. Pardon me för att vilja SPARA.

Urk.

Finfint!

Åh, hej alla som jag älskar!

Ikväll var jag ute en sväng med mina nya fina kollegor. En av mina vapendragare, Selin, och Alexandra från Söderkontoret, åt och drack gott på Grappa vid S:t Eriksplan. Sedan mötte vi upp underbara Norrköpingskollegorna på Bishop Arms, ett stenkast och hundra liter snömodd därifrån. De bjöd ner oss till slätta a.s.a.p och vi planerar att anta anbudet. Kanske med en roadtrip. Selin som inte bott i landet längre än ett ögonblick har om jag minns rätt ännu bara besökt Stockholm, Piteå, någon ort i Västergötland och så senast Göteborg för kurs nummer två vi var på. Så jag måste ju helt enkelt visa henne Norrpan. Och av någon anledning vill hon också se Mantorp.

På vägen hem föll snön så fint omkring grabbarna på fotbollsplanen att jag stannade och såg på en stund. Och kom att tänka på Mantorp. Och att jag saknar att hänga med min fotbollsspelande bror. Och att jag borde ta med mig kameran nästa gång jag ska ut i snön.

Jag behöver väl inte nämna att mitt nya jobb är smått kaotiskt. Ni känner ju mig, mitt liv är alltid smått kaotiskt. Något jag däremot måste nämna är en anteckning från kursen i Göteborg:

"24 feb 09.
Jag känner mig ganska lycklig. "


Peace and Love.
RSS 2.0