Regnet öser ner och kalendern för dagen är tom, precis som mitt huvud. Eller huvudet är egentligen fyllt till bredden med tankar kors och tvärs, så pass att jag blir frånvarande i min närvaro, för att förklara det mer specifikt. Jag blir ungefär på samma sätt när jag är bakis, vilket som tur är sällan händer nu för tiden. Det bildas ett vakuum mellan mig och världen, jag blir trögtänkt och känner mig fruktansvärt trist, eftersom jag inte bidrar särskilt mycket i konversationer och interaktioner. Hjärnan går på något sätt samtidigt på högvarv och lågvarv, jag blir (än mer) eftertänksam, långsam, okoncentrerad och inte direkt smart (för ovanlighetens skull). Inslag av yrsel på grund av högvarveriet kan även förekomma. Så här blir jag alltså av för mycket psykisk stress. Ha! Där ser man!

Eftersom kalendern efter detta inlägg fortfarande är tom och min utbildning på jobbet d r ö j e r har jag nu åtminstone bestämt att jag resten av dagen ska ta en liten webbkurs i Genus och jämställdhet i arbetslivet. Jag tror det är lagom svårighetsgrad för min hjärna idag.

Härå!