Har detta inlägg aldrig lagts ut på bloggen?! Jag svär vid någons grav (eller det gör jag inte för jag orkar inte gå ut och leta reda på en) att detta inlägg skrevs, och enligt datorn även publicerades, den 02 Januari, 04:03. Det enda jag kan skylla på är att jag skrev det på en Mac, och som vi alla vet så är ju Macintosh helt värdelösa. Iaf, så här löd rubriken och det som följde kommer sedan:


Gott Nytt År! (Creapy Santa och kryp i fingrarna)
                      

Mitt fina julfirande avslutades med att jag stötte på Markus Krunegård, två dagar i rad! Första dagen när jag gick ut på perrongen i Norrköping från tåget mot Stockholm, för att sticka några slantar i handen på Eva som satt på samma tåg, fast i ett annat tåg. De satt ihop (tågen alltså, inte Markus och Eva) men man kunde inte gå emellan utan var tvungen att gå ut för att säga hej. Sedan dagen efter igen! Inne på Brunogallerian. Jag var inte beredd på att han skulle ha en sådan bred Pekingdialekt att jag fnissade lite för mig själv på mitt östgötska vis. 
 
Annars var min jul väldigt fin. Och annorlunda. Ingen av oss hade bakat julgodis så jag var rätt hungrig framåt julaftonskvällningen, för första gången i världshistorien. Annorlunda även för att Danjel och Sofhie var med oss och var söta :)
Trevlig juldagsfest hos Karin & Dennis i vanlig ordning, en tur till vår farmor Eva, lek med vår William, och så sällskapsspel förstås. Första gången för spelet Retro, och aldrig kunde vi väl ana att det skulle vara såå skoj! Ett av frågekorten visade sig ha helt fel svar, och vi skrattade så vi nästan kissade på oss där vid finbordet hemma hos mamma och pappa. Titta här bara:

               
 
Och sen måste ni ju få se hur cool mitt älsklingsbarn är, i sin knuttejacka [eller pilot kanske det är? vi får väl se om några år i vilken riktning han börjar gå ;)]!

               
                
 
Och väl tillbaka försökte jag efter 10 år komma på hur basgången till The Leprechauns låtar gick. Se hur koncentrerad jag är haha!

               

Nästa gång vi hörs blir det från en annan adress i storstan. Flyttlasset går imorgon bitti, och vi ska nog inte lägga oss. För lång nyårsnatt = för lång sovmorgon = packa hela nästa natt. Jag bad om en paus för blogguppdatering, men nu hör jag lite smågrymtanden bortanför flyttkartongsmuren, så jag bör nog hjälpa till en stund. Och kanske fixa lite kaffe och se söt ut så mjuknar han nog.

Puss och kram på er!
Och Peace förstås.