Näe det känns inte bra idag. Jag har ingen matlust (försöker få i mig en väldigt sen lunch iform av torr minigrandiosa fullkorn), knappt ens ork att prata (då är det illa) och armen värker. Från baksidan av axeln ut i handleden och sidan av lillfingret. Jag upplyste Johan om att jag inte orkar sitta mer, och han löste dilemmat åt mig på ett ytterst insiktsfullt sätt genom att säga "men du har väl höj- och sänkbart skrivbord du med" och sedan demonstrera på sitt eget bord (på ett lite uppläxande sätt, som om jag var mycket puckad och inte visste hur man gjorde) hur man gick tillväga för att slippa sitta ner. "Jaja, smart", närde jag hans ego med att säga.
Nu har jag höjt mitt skrivbord men inte känns det mindre i axeln för det. Jag har nog aldrig lärt mig att varken sitta eller stå ordentligt, ergonomiskt ordentligt. När jag tänker efter har jag nog aldrig lärt mig gå ordentligt heller. Ser jag mig själv i ett skyltfönster när jag går förbi börjar jag småflina lite åt vilken rolig stil jag har när jag går. Nu står jag liksom och hänger på min högra arm, den som värker. Det är den högra. Bordet svänger också åt höger och jag står halvt som halvt i svängen. Jag har tyngdpunkten på mitt vänstra ben och min högra fot nuddar med tårna lite löst mot golvet, över den andre foten, lite sådär nonchalant liksom. Denna ställning innebär att min kropp böjer sig som ett s, eller som ett krokigt i om man hellre vill, och axlarna hamnar liksom på olika höjd. Nu har jag konstaterat problemet, nu är det bara att ändra på beteendet.

Jag tror jag testar att lägga mig ner.