Dag fem
Regnet står som spön i backen denna måndagsmorgon i början av juli. Sommaren var här nyss, så sent som i fredags. Jag var i Västerås fast jag var i Wisconsin, och det räckte med att skratta så blev man sjöblöt. Av värmen. Idag fick jag torka strumpbyxorna med handservetter, och sjalen som följde med mig hem från sommaren gav tacksamt grådiset lite färg. Den värmde, den påminde om en vän, och i hjärtat är det fortfarande sommar.
Love.
Du skriver bra, Nilla, det värmer ett fadershjärta, särskilt det här som ju tillhör en som vigt sitt liv åt att skriva.
Tack så mycket, det värmer även en dotters hjärta att få sådana kommentarer! :)
åh, sjalen är superfin, jag glömde säga det igår.
Tack så mycket! Fast den är inte min, jag råkade verkligen få med mig den från Sändra. (Dina skor är coola btw.)
