Klipp och klappar

Har just kollat på Burn after Reading. Brad Pitt och George Clooney i utflippade roller, fast bäst var Frances McDormand, hon från Fargo ni vet. Vanliga människor dras in i en CIA-härva fast det är kul liksom. Bröderna Cohen gör bra film helt enkelt. Annars spenderar jag helgen med en helt makalöst stressframkallande julklappsletning, jag har aldrig tidigare varit med om maken! Jag ska nästan rista i sten att nästa år tar jag inte emot några önskelistor, eller ger någon för den delen. Istället borde jag säga att "Snart är det jul, vi ses då och då ska vi ha det mysigt. Vill du ha en present? Självklart ska du få det eftersom jag tycker om dig så mycket. Oroa dig inte, jag ska nog komma på något som passar dig." Klart slut. Glädjen inför julen förtas ju lite, när man måste vända ut och in på sig själv för att hitta det där speciella som står på önskelistan man håller i sin hand. Fast det är klart, att vända ut och in på mig själv är ju någonting jag är mycket familjär med vid det här laget förstås. Tilläggas måste dock att det står mig upp i halsen.
Nu - hämta min nattliga smygtvätt. (Obs! Kläder.)

Peace.


Kommentarer
morfar

Håller med dig om listorna, även om jag förstår varför de finns. Det är ju för att man ska slippa sitta där med ett fånigt leende och låtsas vara glad för någonting man inte blir glad för.

Men för mig får julen gärna vara utan listor.

2008-12-28 @ 22:29:32


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0