Allerum Präst på frukostbordet

blandas i gommen med smaken från ordet

som jag hörde dig säga imorse, i natt?

Kanske var det en dröm, jag vet bara att

ordet högg till och jag är fortfarande öm

Så förlåt att jag inte är pratig, sådär

som jag alldeles för ofta är

 

Jag är en känslosam prick du vet

och din alldeles egna söta poet

Så när du nu går, lämna ordet kvar

så jag kan ta varje bokstav det innehar

och plocka isär, blanda om, och sätta ihop ett nytt

som om det där ordet aldrig någonting betytt