Mysterier i vardagen
Det finns saker i vardagen som jag inte förstår. Jag kan till exempel inte förstå varför man efter att man spottat ut körsbärskärnorna tillbaka i burken, sköljer ur hela burken i vasken istället för att först slänga kärnorna. En annan sak jag inte förstår är varför man inte torkar upp en sjö av vatten på golvet, som uppstått efter att man övervattnat en blomkruka. Ytterliggare en grej är när man tar första bästa papper att anteckna något på vid exemplevis ett telefonsamtal, utan att först dubbelchecka så att det inte råkar vara någon annans försäkringspapper eller lönespec.
Life is surprising.
Överraskad blev jag också i lördags natt när jag upptäckte att min telefon var borta. Letade förgäves överallt men fick gå hem utan den. Sorgligt med alla anteckningar och sms jag sparat, som de första sms:en mina vänner skickade efter deras förlossningar... Men nu är jag gladare igen, för nu har jag en sådan här fin:
Life is surprising.
Överraskad blev jag också i lördags natt när jag upptäckte att min telefon var borta. Letade förgäves överallt men fick gå hem utan den. Sorgligt med alla anteckningar och sms jag sparat, som de första sms:en mina vänner skickade efter deras förlossningar... Men nu är jag gladare igen, för nu har jag en sådan här fin:
Är det meningen att jag ska köpa ny??
Jag har lyckats festa bort min telefon i kväll. Jag som A L D R I G tappar bort saker har nu tappat bort hela min Uppsala- och hela min Sundsvallstid, i nuffror sett. Så nu kan jag inte ens kolla mitt bankkontostatus, än mindre ringa Lena-Mona i Korpilombolo. Så vill ni mig något, ring på hemtelen, vilken jag inte kan numret till eftersom jag har sparat det i min mobiltelefon.
Men jag fick iallafall spela ut mina teaterdrömmar i form av turistguide på Patricia ikväll. Försökte även bemästra höjdskräcken för ihåliga trappsatser. Lyckades sådär. Desirée kan ha bildbevis.
Peace and Love.
Nu är det verkligen sovdags på riktigt!!
